hittade 178, visar sidan 7/9:
<<
föregÄende 20 1 2 3 4 5 6 7 8 9 nÀsta
20 >>
PĂŒha Nikolai kirik |
Lossi 8, Kuressaare,
Saaremaa |
|
karta |
|
www.teelistekirikud.ekn.ee/2013/fi_maakond.php?mk=Saaremaa
|
|
St Nikolaus kyrka i Kuressaare.
Ett stiligt gudshus frÄn klassicistiska perioden, kronad av ett klocktorn med spetsig spira i vÀst och en tambur med kupoltak i öst. Helgonfigurerna pÄ ikonostaser Àr yngre Àn sjÀlva kyrkobyggnaden men Kuressaares vackraste smidesgrind som leder till kyrkogÄrden kring kyrkan Àr Àven den i ungklassicistisk stil. Byggd: 1790. |
|
|
|
PĂŒha Vaimu kirik |
PĂŒhavaimu 2, Tallinn,
Harjumaa |
|
karta |
Skicka e-mail |
www.eelk.ee/tallinna.puhavaimu
|
|
Ev. luth. Helgeandskyrkan i Tallinn.
Den minsta bland Tallinns medeltida kyrkor som Ă€r rik av konstskatter nĂ€ra RĂ„dhuset. Flygelaltare med Europa-omfattande betydelse (mĂ€stare Berndt Notke frĂ„n LĂŒbeck, 1483), renĂ€ssans-predikstol (1597), barockemporer med snickerier och mĂ„lningar (Elert Thiele, 1600-talet), stort antal gamla tavlor och ljuskronor, moderna fönster med fĂ€rgat glas. Byggd: 1200-/1300-talet. |
|
|
|
PĂ€rnu-Jakobi kirik |
KirikumÔis, PÀrnu-Jaagupi,
PĂ€rnumaa |
|
karta |
Skicka e-mail |
www.parnujakobi.ee
|
|
Ev. luth. Jakobskyrkan i PĂ€rnu-Jaagupi.
Den yngsta av Estlands medeltida kyrkor, vĂ€sttornet tillbyggd 1888 (spira 1907, arkitekt Rudolf von Engelhardt). Barock predikstol med snickerier (Elert Thiele), altarrtavla âKristus pĂ„ korsetâ (Ants Laikmaa efter Eduard von Gebhardt, 1900). Byggd: 1534, 1800-talet. |
|
|
|
Rannarootsi muuseum |
Sadama 31, Haapsalu,
LÀÀnemaa |
Telefon: +372 55623993 |
karta |
Skicka e-mail |
www.aiboland.ee
|
|
Aibolands Museum har som syfte att bevara och visa estlandssvenskarnas mÄnghundraÄriga historia och kultur. Folkgruppen har blivit kÀnd för sin styvnackade kamp för sina rÀttigheter mot adelsherrar och kungamakt över seklerna. En gradvis minskning av den svenska befolkningen i Estland inleddes under livlÀndska krigen dÄ folkgruppen utgjorde 5-10% av landets invÄnare. Andra vÀrldskriget satte mer definitvt punkt för Svenskestland dÄ flertalet estlandssvenskar flydde till Sverige och tappade kontakten med hemlandet för decennier av sovjetockupation. Svenskbygderna blev robotbaser, grÀnsvakts-befÀstningar och flygfÀlt. Först under de senaste 10 Ären har det varit möjligt för estlandssvenskarna att börja ÄtervÀnda, fÄ tillbaka sin mark och i en del fall bygga upp nÄgot pÄ nytt. |
|
|
|
<<
föregÄende 20 1 2 3 4 5 6 7 8 9 nÀsta
20 >> |